Kommer bredband via 4G att räcka för mig?
Det beror helt och hållet på hur många samtidiga användare och vad man använder för tjänster på internet.
Låt säga att en användare tittar på film via Netflix i HD-kvalitet två timmar per kväll då kommer man att hämta hem 168 GB data från nätet under en månad. Samtidigt krävs en hastighet på minst 6,22 Mbit per sekund.
Om man har 10 GB som maxgräns via sitt 4G bredband så kommer man att slå i taket efter 3,5 timmars film via Netflix. Därefter måste man köpa till mera data eller se fram emot mycket lägre hastighet, vilket gör det omöjligt att se något via internet.
Skulle det däremot vara två personer som tittar på två olika filmer samtidigt via Netflix i HD-kvalitet så uppnår man 10 GB data efter mindre än 2 timmar, men man måste då tänka på att det dessutom krävs en hastighet på 2x6,22 Mbit per sekund, vilket ger 12,44 Mbit per sekund vilket är på gränsen av vad 4G bredband klarar enligt mätningarna.
Låt säga att en person i hushållet tittar på en film (två timmar) i veckan via Netflix i HD-kvalitet, lyssnar på Spotify Premium en timme per dag och tittar på ett program på en timme per dag via SVTplay.
Total datamängd för en månad blir då ungefär 63 GB, detta utom all vanlig surf via Facebook, Youtube, mejl och annat.
Nedan kan du se hur långt de olika 4G abonnemangen räcker innan man måste köpa till mer data eller får hastigheten sänkt.
Tre Fri surf - 100 GB/mån
Telenor surf large - 12 GB/mån
Tele2 surf large - 60 GB/mån
Telia 10GB - 10 GB/mån
Comviq Bredband 4G - 20 GB/mån
Bredbandsbolaget - 30 GB/mån
Om jag nu har en fungerande ADSL-uppkoppling (d.v.s. bredband via det vanliga telefonnätet) varför ska jag då betala pengar för fiber?
Det vanliga telefonnätet kommer att monteras ned förr eller senare. Det handlar inte om utan om när. Tekniken och installationen (kopparledningar) är gamla och därför inte lönsamma att reparera på sikt. När detta sker varierar från ort till ort. På vissa håll, som i delar av Uppvidinge, har man redan monterat ned det vanliga telenätet och ersatt med mobilt bredband. Eftersom ADSL nätet är gammalt kommer det också att bli allt svårare att skaffa reservdelar för nätleverantören ifall reparationer måste göras vilket ytterligare gör ADSL-nätet osäkert på sikt. T.ex. berörs två byar i Häradsbäck, Älmhults kommun, redan i år, då ledningarna till dessa kommer att försvinna. Först i slutet av 2013 får vi veta vilka ledningar som ska tas bort under 2014.
Tekniken går framåt och då är väl mobilt bredband en bra ersättare som inte kostar lika mycket pengar?
Enligt undersökningar gjorda av Bredbandsforum, ett forum tillsatt av regeringen, så visar det sig att om man vill nå snabb överföringshastighet - minst 100 Mbit/s - fordras en fiberoptisk anslutning.
Om man idag t.ex. har 6-8 Mbit/sek i uppkopplingshastighet och är nöjd med denna behövs då 100 Mbit/sek?
Fiberanslutning är ett sätt att möta framtiden med nya vanor att titta på TV eller använda sin datoruppkoppling, t.ex. för att ladda hem TV program, streama filmer m.m. Denna teknik har förändrats mycket bara de senaste få åren och därmed finns det ett ökat behov av snabbare uppkoppling. Fiberoptik är bästa sättet att möta framtida krav på teknik enligt entydiga rapporter. Forskning har också visat att det finns samband mellan positiv samhällsutveckling i glesbygd och satsning på fiberoptik. Företag kan utvecklas positivt också på mindre orter eftersom man är uppkopplad med samma hastighet som på stora arbetsplatser. Utrustningen för fiber ger en teknisk möjlighet till anslutning på upp till 1,000 Mbit/sek.
Vilka hastigheter behövs för att titta på TV och ladda hem filmer idag och vilka hastigheter bedömer man kommer att behövas i framtiden?
De hastigheter som man klarar sig med idag kommer högst sannolikt inte räcka för framtiden, utvecklingen går snabbt framåt och vill man t.ex. titta på TV med HD-kvalitet krävs redan idag betydligt högre hastigheter eller om du vill ha bredbands-TV via internet.
Varför kommer man att ha behov av snabbare och snabbare uppkoppling?
Ny teknik och nya sätt att använda media kommer att kräva allt snabbare uppkoppling, TV kommer inte visas som det gör nu i framtiden och att belastningen kommer bli för hög även med 4G tekniken. Att investera i fiber handlar om en ny infrastruktur med möjligheter som vi idag inte känner till men kan ana, för t.ex. utbildning, samhällsservice, kontakt med sjukvården, uppkoppling till larmcentraler eller övervakning är områden som kommer ha stor nytta av snabb uppkoppling.
Vad är det som gör fiber till en så bra lösning jämfört med dagens fasta telefonnät?
Fiber är en tunn glasfiberkabel där signalerna skickas med ljus, vilket innebär att hastigheten inte sjunker med längre sträckor. Vid ändpunkterna omvandlas ljuset till elektriska signaler som sedan skickas vidare via ethernetkabel (vanlig nätverkssladd) eller trådlöst via en trådlös accesspunkt. Till skillnad från dagens telenät är inte fiber känsligt för åska. Inne i huset måste man koppla upp sig med en medieomvandlare, en sorts dosa med uttag för telefon, dator och TV som ansluts via nätverkskabel eller trådlöst, precis som man gör med en vanlig router.
Kommer det att vara billigare att på sikt vara uppkopplad med fiber jämfört med dagens teknik?
Eftersom man kan ha en och samma lösning för telefon, TV och dator i samma uppkoppling kommer detta bli billigare. Istället för att betala separata abonnemang kan man köpa en paketlösning. För ett "normalhushåll" ligger kalkylen på ca 435kr/månad med 100 Mbit/sekund, vilket inkluderar telefon, TV och dator. De flesta satellitleverantörer kan också anslutas genom fiberkabeln.
Kostnaden beräknas upp till 29,000 kr per hushåll i Eneryda, varför är det så dyrt, kan inte skattemedel finansiera detta?
Detta ska ses som en investering i infrastruktur, ungefär som att ansluta fastigheten till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det handlar om ett systemskifte, tidigare, innan Telia bolagiserades, fanns ansvaret hos en aktör. Idag när teletrafiken har ökat finns flera olika aktörer. Det är därför inte begränsat till ett företag som har uppdraget från staten att säkra infrastrukturen utan många företag agerar utifrån de strategier som regering och riksdag fastställer. Ledningsdragning för fiber ramlar därför mellan stolarna. Ingen enskild operatör vill åta sig den höga kostnaden att gräva ner fiberkabel.
Kommer fastigheter att öka i värde genom att ha fiberanslutning?
Högst sannolikt kommer värdet att stiga, det finns sakkunniga som hävdar att den som dragit in fiber får tillbaka investeringarna tre till fyra gånger när villan säljs. Har man ingen fiberanslutning sjunker värdet istället vid en försäljning. Fiberuppkoppling är till stor nytta för landsbygden.
Varför är det billigare i andra kommuner att ansluta till fiber?
I till exempel Skåne finns det kommuner där det kostar omkring hälften av vad det kostar här. Kostnaden är helt beroende av hur många hushåll som ansluter sig, hur långa avstånd man behöver gräva och hur lätt det är att lägga ned fiberledningar.
Varför kostar det lika mycket att ansluta en fastighet i en tätort som ute på landet där avstånden att gräva ned fiber är längre?
Det är ett politiskt beslut i vår kommun att kostnaderna ska delas lika mellan alla i en fiberförening. Tittar man på grävkostnaderna är det betydligt dyrare att gräva där det är asfalterat än i annan terräng vilket gör att det är svårt att konsekvent hävda att det ena alternativet är dyrare eller billigare än det andra. Avstånd mellan de som är anslutna spelar roll liksom svårigheten att gräva ned en fiberkabel.
Finns det billigare sätt att lägga ned kabel, kan man t.ex. plöja ned en kabel där markförhållandena så tillåter?
Enerydas fiberförening undersöker olika alternativ för att komma fram till det mest prisvärda och effektiva sättet att lägga ned fiber.
Hur många hushåll måste ansluta sig för att det ska bli verklighet med fiber?
Minst 50 % av hushållen inom ett fiberområde måste ansluta sig och gå med i den ekonomiska föreningen för att Älmhults kommun ska ansluta till stamnätet och tillhandahålla material (fiber och kabel). Ansluter färre än 50 % i en fiberförenings område blir det ingen fiber.
Vad får man för pengarna som det kostar att ansluta fiber och gå med i fiberföreningen (maximalt 29 000 kr som är kalkylen för Eneryda)?
Alla som ansluter sig kommer att anslutas till det kommunala fibernätet, från ett kommunstamnät i Älmhult. Det kommer att grävas ned fiberkabel fram till respektive tomtgräns och en "dosa" monteras på huset där fiberkabeln ansluts.
Måste man själv betala grävning på sin tomt?
Ja den sträcka som grävs på tomten, från fastighetsgränsen fram till huset, bekostar man själv. Men för denna grävning, på den egna tomten, kan man få ROT-avdrag.
Varför blir det dyrare om man väljer att avvakta med fiber till ett senare tillfälle?
Genom att teckna avtal garanteras också att ledningssträckningen blir så nära fastigheten som möjligt. Om en fastighetsägare väljer att avstå när gemensam planering och upphandling sker finns inga garantier för närliggande anslutning. Det kan i värsta fall betyda att man förutom grävning från tomtgräns dessutom tvingas gräva en avsevärt längre sträcka vilket blir mycket dyrare, det kan både bli dubbelt så dyrt eller ännu högre, detta är helt individuellt i varje enskilt fall.
Om man är osäker kan man reservera senare anslutning?
Man kan välja att ansluta sig till den ekonomiska föreningen och betala 5000 kr för eventuell senare anslutning till fiberkabeln. Fiberföreningen förbereder då så att det finns plats i nätet för senare anslutning. I ett sådant upplägg ingår inte material fram till huset från anslutningspunkten, vilket det gör för den som väljer att ansluta fullt ut.
Dvs. anslutningspunkten kan inte garanteras vid tomtgräns, grävning från anslutning och material som fiberkabel och slang, vilket Älmhults kommun bidrar med idag, måste också bekostas av fastighetsägaren.
Om man ansluter sig till den ekonomiska föreningen för fiber, hur gör man?
Man gör en intresseanmälan som inte är bindande förrän avtal tecknas. Den ekonmiska föreningen har maximerat varje medlems insats till 29.000 kr.
Kan det bli billigare än 29,000 kr för fiberuppkoppling här?
Kalkylen baseras på att 50 % av hushållen ansluter sig och att vi kommer att gräva ned ungefär 40 km fiber. Priset är beroende av hur många som ansluter sig och hur spridda fastigheterna är, men ju fler anslutna desto större chans att kostnaden sjunker.
Om man vill sälja sin fastighet, vad händer då med medlemskapet och pengarna som betalats till den ekonomiska föreningen?
När fastigheten säljs måste medlemsskapet flyttas till den nya ägaren. Ett ökat värde för fastigheten gör att man sannolikt kommer att få tillbaka mer än de kostnader man haft i form av insats till den ekonomiska föreningen och kostnader för anslutning från tomtgräns till huset. Återbetalning av insats är beroende av hur mycket kapital som föreningen har kvar. Finns inga pengar sker ingen återbetalning.
Vad är skillnaden mellan fiber och andra bredbandstekniker?
• xDSL - xDSL (t.ex. ADSL) är ett samlingsnamn för bredbandstekniker som baseras på det traditionella telefonnätet. Överföringshastighet och kvaliteten på uppkopplingen avtar med avståndet till den telestation abonnenten är ansluten till. I nuläget når xDSL till över 95 procent av Sveriges hushåll och företag och i genomsnitt ger det snabbaste bredbandsabonnemanget i genomsnitt strax över 10 Mbit/s.
• Optisk fiber - Fiber baseras på överföring av ljusimpulser och kan hantera kapacitetskrävande applikationer och bredbandstjänster över samma access (exempelvis höghastighetsabonnemang på Internet, IP-telefoni och högupplöst TV). En fiberoptisk bredbandsuppkoppling håller en jämn kvalitet oberoende av avståndet.
• HSPA - 3G-näten, d.v.s. näten för mobiltrafik har successivt uppgraderats för att klara större datamängder. Ca 50 procent av Sveriges yta är i nuläget täckt av nät för HSPA, men nästintill alla kan i sina hem eller på sina företag koppla upp sig mot 3G-näten (mobilt bredband). En mobil uppkoppling via HSPA når en genomsnittlig hastighet på ca 2,5 Mbit/s. Uppkopplingen är dock asymmetrisk och det är svårt att garantera kvaliteten. Det sistnämnda beror på att radio är en utpräglad delad resurs där tjänstens kvalitet är starkt beroende av antal samtidiga användare och terminalens avstånd till närmaste basstation.
• CDMA 2000 - Mobilt bredband baserat på de frekvenser som tidigare användes för analog TV kallas för CDMA 2000. Systemet har god yt-täckning, ca 90 procent av Sveriges yta, men något lägre hastighet än HSPA. Nästan samtliga hushåll kan få bredbandsaccess via CDMA 2000 som i genomsnitt levererar en hastighet på ca 1 Mbit/s. Uppkopplingen är asymmetrisk och på samma sätt som för HSPA varierar kvaliteten beroende på mottagningsförhållandena.
• LTE - Den senaste generationens mobila bredband kallas LTE eller 4G . LTE-utbyggnaden pågår och täcker i nuläget endast in de större städerna och tätorterna i Sverige. Ambitionen är dock att LTE år 2013-2015 ska täcka i stort sett hela befolkningen. Genomsnittshastigheten för 4G uppgår till ca 20 Mbit/s, vilket är jämförbart med de snabbaste abonnemangen via telejacket (xDSL).
Tittar man på Sveriges bredbandskarta och jämför olika kommuner ligger Älmhult långt ned. Här har färre än 10% av befolkningen tillgång till bredband på 100Mbit/sekunders uppkopplingshastighet. Jämfört med Växjö där ca 45-70% av befolkningen har tillgång till 100 Mbit/sek uppkopplingshastighet.
________________
Källor:
Bredbandsforum (Bredbandsforum leds av en styrgrupp med It- och energiminister Anna-Karin Hatt som ordförande.)
Forskningsrapport acr 051122 1(72) Samhällsekonomisk inverkan av FTTH
Svenska Dagbladet 3 april 2013
Bjärekraft Fiberbroschyr 2013
